Jag började skratta åt han så egentligen dåliga humor. För när jag kom fram så tog han ett stadigt tag om min hand och drog mig närmare. Jag drog med mig honom in i mitt rum och vi la oss på sängen. Jag var så himmla trött att jag nästan somnade på en gång. Men innan jag somnade la Justin armen om min midja, och det kändes så rätt just då!

--

Jag vaknade utav att någon knackade på min axel.

- Vad? sa jag sömnigt.

- Du snarkar, sa någon.

Jag satte mig hastigt upp.

- Vafan gör du här? skrek jag.

- Eh, Jenna?

- OMB, Justin heeej homie! Vad gör du i min säng... utan tröja?

- Men hallå Jenna? Du är ganska glömsk av dig, skrattade Justin.

- Eh, Justin? Jag fattar inte?

- Du var antagligen för trött, sa han och suckade... Sedan berättade han allt för mig. Hade jag sagt att det var okej för mig att jag sov i min säng? JAG? Men herregud Jenna, han är den första killen som sover i samma säng som mig.

- Justin, du är den första killen som sover i min säng samtidigt som mig.

- Jenna... Vi sov i samma säng typ hundraen gånger när vi var små.

- Aha...

- Jenna?

- Ja?

- Hadde du känslor för mig när vi var små?

- Hm...

Det tog ett tag innan jag svarade.

- Ja, det hade jag. Hade du för mig?

- Ja... Jag tror att...

- Att? frågade jag.

- Jag fortfarande har det, sa han och rodnade.

Jag blev helt stumm... Kunde inte säga något. Och när jag inte sa något så vände Justin på huvudet, bort ifrån mig. Jag får inte mista honom igen...

Justins perspektiv :

Vafan hade jag sagt? När hon inte sa något så förstod jag att hon inte kände detsamma för mig. Eller det var vad jag trodde, innan hon tog tag i mig och vände mig mot henne. Hennes bruna, glänisiga ögon kollade rakt in i mina.

- Justin...

- Jenna?

- Jag tror att...

- Vad tror du?

- Jag tror att jag alltid har varit kär i dig.

Jag kände en stor tyngd från mitt hjärta lyfta.

- Jag trode inte att du tyckte om mig på det det sättet, sa jag och suckade lättat.

- Men Justin. Du förstår väll att du och jag inte kan bli ett par ännu? Vi träffades efter så många år idag. Det går inte bara vips, och så får man tjejen man älskar.

- Jag förstår. Men det är skönt att mina känslor är besvarade, sa jag och borrade in näsan i hennes hår. Jag drog ett djupt andetag genom näsan så jag kände hur gott hon luktade. Jenna hade börjat andas tungt, så jag antog att hon sov. Jag tog fram min iPhone och knäppte några kort på henne.

- Justin... mummlade hon.

- Ja?

Men jag fick inget svar.

- Jag måste säga till Justin...

Awe, hon pratar i sömnen.

- Att jag älskar honom....

Hörde jag rätt? Jag kröp tätt intill henne och kysste henne på kinden.

- Vad gör du Justin? frågade Jenna förskräkt.

- Jag vet att du älskar mig, sa jag. Du sa det nyss.

- Jag har inte sagt nå... Åhnej, pratade jag i sömnen? frågade hon och halvlog.

- Ja, du sa att du måste säga till mig att du älskar mig, sa jag och log stort.

Det var tyst en stund, tills någon knackade på dörren.

- Gumman, vi äter frukost nu, sa en kvinnoröst.

- Öhm, okej mamma. Kom inte in, jag har precis... duchat, sa Jenna.

Tänk att hon ljög för min skull!

- Okej, sa Jennas mamma. Men klä på dig och kom ut och ät.

- Jadå.

Jag hörde Jennas mamma gå därifrån.

- Hur ska vi göra? frågade jag.

- Du kan typ klä på dig dina kläder, hoppa ut genom föntret, och sedan ringa på dörrklockan?

- Okej, sa jag och hoppade i mina kläder kvickt som attan.

Jennas perspektiv :

Justin hade precis hoppat ur fönstret och jag klätt på mig kläder när mamma öppnade dörren och steg in.

- Kommer du snart eller? frågade hon oroligt. Döljer du något för mig?

- Nejdå mamma, sa jag. Och om jag hade gjort det skulle jag har sagt det när du frågade.

Hon log lättat.

- Okej, men din pappa är iväg, så det blir bara du och jag hemma.

Just då plingade Justin på dörren.

- Mamma, kan du gå och öppna?

- Okej då, gå och ät du.

Mamma gick iväg, men jag gick inte till matsalen. Jag ville se hur mamma reagerade när hon såg Justin. Nu var hon framme vid dörren. När hon öppnade så såg hon väldigt förvånad. Jag började fnissa tyst, men tillräckligt högt för att mamma skulle höra. Hon vände sig om och kollade konstigt på mig.

- Justin Bieber? frågade hon och kollade fortfarande på mig.

- Eh, ja mamma. Det är min bardomsbästis. Eller, ja vi är ju fortfarande bästisar. Hej Justin föresten, sa jag och gav honom en lång kram.

- Tänk att det har gått åtta år sedan.

- Ja, kolla vad stor du har blivit. Inte så lång, men längre än mig.

- Ja, men du har inte växt så mycket du, men tillräckligt, sa han och vi brast i skratt.

- Jenna, visste du att Justin skulle komma.

- Ähm... Ja, han fick tag på mitt nummer på något random sätt.

- Men...

Jag stampade honom på foten.

- AAAJ... Kramp, sa han och kollade på en förvånad Yvonne. (JENNAS MAMMA HETER YVONNE!)

- Hej Yvonne, det var ett tag sedan, sa han och sträckte ut handen.

Dom skakade hand, och jag vände mig mot Justin.

- Åt du frukost på flyget.

- Nej, flyget har så äcklig mat.

- Men jag ska precis äta frukost, så du kan ju äta med mig.

- Okej, tackar.

Jag och Justin gick mot matsalen där mamma had dukat ut massor med mat.

- Wow, sa Justin.

- Justin, vi äter inte upp allt om du tror det. Det är bara såhär mycket mat på bordet när pappa inte är hemma, sa jag och skrattade.

--

Del fem, Herregud, jag har aldrig bloggat så här mycket.

puss

'Du vet mycket väl vad jag snackar om. Det är inte mig du älskar, det är SELENA! Jag kan inte fatta att jag trodde på dig!?'

--

Fortfarande Jennas perspektiv :

'Du, jag vill aldrig mer höra hennes namn. Hon sa att hon älskade mig, men allt var bara en lögn. Vi har gjort slut... eller jag gjorde det. Hon utnyttjade mig bara. Aldrig har jag varit med om något som sårar mer. Plus att min bästa kompis är sur på mig. :'( Mitt liv suger hårt! :'('

Ååh, jag kan inte fatta att jag änns tog upp det. Och nu hade jag sårat min homie.

'Gubben, jag kan inte vara sur på dej längre. Det går knappt att var sur på dig överhuvudtaget! Jag älskar dig. Mitt liv sög när du försvan ur det, men det blev genast lättare när du kom tillbaka! Här har du mitt nummer om du vill prata. ************. I♥U' *Skickat* 

Min gammla Ericsson började lysa, jag hade fått ett sms. Det var ett nummer jag inte hade inlaggt, så jag antar att det var Justin. Men det var inte Justin.

'Hejsan Jenna.. Nu är det såhär att jag inte vill att du ska snacka med Justin, för då får du stryck. Fattar du? Han äe MIN, bara MIN! Så lämna honom ifred, din lilla hora! / Hans GF.'

Selena... Jag suckade argt, och skulle precis börja skriva på ett sms tillbaka när jag fick ett till sms, men inte från samma nummer.

'JENNA, svara inte på hennes sms! Hon råkade skicka det till mig... eller jag har spammat hennes mobil så jag får alla sms hon skickar. Lova att inte svara. Eller jo, svara typ att : *Jenna? Vem är Jenna? Justin? Menar du Justin Bieber? Jag är typ hans största fan!!! Vänta, om du är hans flickvän så måste ju du vara... Selena Gomez. JAG ÄLSKAR DEJ!!!!! JELINA FOREVER! ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥* Mohaha, detta kommer bli kul. :D ♥♥ xx dinhomie'

Jag gjorde som han sa och kopierade det han hade skrivit och klistrade in och skickade med undertäckning 'ditt största fan'

Jag fick ett sms från, antagligen, Selena.

'Åh, förlåt skickade till fel nummer. ;) Du måste lova att inte lägga ut mitt nummer på typ twitter! Snälla, om du är ett äkta fan så gör inte det! Hihi, tack, Justin och jag älskar varandra. Vi har till och med pratat om bröllop. Ops, för mycket fakta. ;) Älskar dig också. Kram på dej! ♥ x SG.'

Hon var så falsk från topp till tå,

'Lägg ut nummret! x homie... homer.s :D ♥'

'Men ska vi värkligen sjunka så lågt till hennes nivå? x j.♥'

'Man kan inte göra det, hon ligger för lågt! :Dx ja du vat antagligen vem så jag behöver inte skriva mitt namn ;)♥'

Så jag gick in på twitter och la ut Selenas nummer. Efter att Justin hade skrivit : 'Jag älskar min homie @jennaiiie♥' så hade jag fått över tusen nya followers.

'OKEJ ALLA SOM GILLA SELENA GOMEZ! Eller hatar henne... jag har hennes nummer, och eftersom hon har gjort något riktigr elakt mot min lilla homie, så ska ni få det. Så var snälla och bomba henne! ***********'

'Justin, tryck på retweet!♥'

'Redan gjort. ;)♥'

'Saknar dej, längtar till på onsdag. Det är bara en vecka kvar typ♥'

'6dar! :D jag saknar dig. Men du, jag kommer lite tidigare till landet, för att typ hänga med Ryan&Chaz. Vi kanske kan träffas alla fyra?♥'

'Alla 5får det bli då! Går ingenstans utan Elisia. :D♥'

'Är det typ din hund eller?♥'

Hahahahhaha, han trodde att Elisia var min hund. Fast så kan man nog säga, hon följer efter mig vart jag änn går.

'Nja, typ. Du får se när vi träffas. När kommer du?♥x3'

'Är inne i landet.... NU! :D♥x4'

'Haha., ballt. ♥x10'

'Haha, vad är din adress? Så jag vet det tills imon.♥x20'

'******v. *** ************ **** :D ♥x35'

'Okej... ♥x70'

Justins perspektiv :

Jag sa åt taxichauffören att jag skulle kör till Jennas adress. När jag väl var framme så såg jag ett rum på undervåningen som lyste. Jag gick fram tll fönstret och kollade in. Där inne satt hon, tror jag iallfall. Man såg bara håret eftersom hennes huvud var vänd mot datorn. Det var precis att jag såg vad hon gjorde. Hon satt på paint och där var en massa bilder på mig och några hjärtan. Jag kollade på mobilen och såg att den redan var 5 på morgonen. När jag kollade upp igen så var jag på datans skrivbord. Awe, tänkte jag. Jag tog upp mobilen igen för att skicka ett sms till henne.

'Fin skrivbords bild du har på datorn. :D♥x100000'

'Haha, hur fan visste du att jag... du har väll inte spammat min dator? :o♥100000'

'Nej, man behöver bara se det med egna ögon ♥x100000'

Sedan knackade jag löst på rutan.

Jennas perspektiv :

'Nej, man behöver bara se det med egna ögon ♥x100000'

'Vafan' tänkte jag när jag hörde att någon knackade på rutan..

- Justin, viskade jag.

Jag gick fram till fönstret och öppnade det.

- Vafan gör du här? väste jag.

- Jag ville träffa min bästa kompis.

Mitt hjärta stannade när jag hörde hans röst.

Efter några minuter satt vi båda på min säng och bara kollade på varandra.

- Kan du fatta att det har gått 8år? sa jag och började skratta lite smått.

- Ja, och nu sitter jag här.

- Ja...

Vi var tysta en lång stund.

- Ska du sova här eller? frågade jag och gäspade.

- Bara om jag får för dig, sa han och log. Jag log tillbaka.

- Det är klart... men vart ska du sova då? Min soffa är mer som en fotölj så... A, det finns bara en plats kvar...

- Hos dig? frågade han.

- Jag antar det. Kom med här, sa jag och drog honom mot toaletten. Här har du en tandborste, sa jag och log. Han log tillbaka och tog emot tandborsten.

När jag hade borstat klart tänderna gick jag för att byta om till sovkläder. Precis när jag tog på mig sovtröjan hörde jag någon som viskade mitt namn.

- Jenna? Kan du komma hit... Jag är mörkrädd.

Jag började skratta åt han så egentligen dåliga humor. För när jag kom fram så tog han ett stadigt tag om min hand och drog mig närmare. Jag drog med mig honom in i mitt rum och vi la oss på sängen. Jag var så himmla trött att jag nästan somnade på en gång. Men innan jag somnade la Justin armen om min midja, och det kändes så rätt just då!

--

FJÄRDE DELEN. NI MÅSTE BARA ÄLSKA MIG NU ;)

puss

'Ja, jag är kär i dig. :$ ♥'

Allvarligt? Jag kände hur mitt hjärta bankade hådare när jag läste det, om och om och om igen. Visst, jag har ihop det lite med Selena nu, men det känns som om hon bara utnyttjar mig, och det känns inte bra..

--

1 & 2 Bilderna Jenna såg.

Fortfarande Justins perspektiv :

'Du skojar inte med mig då? :) ♥' *Skickat*

Medan jag satt och väntade på ett svar så plingade min mobil till. Jag hade fått ett sms... Av Selena.

'Hej. Du, vi måste prata. Nu, jag är utanför. Kan du släppa in mig?'

VA? Var Selena här nu? OOPS, hon får inte se mina medelande till Jenna!

Jag gick ner och öppnade dörren till Selena. Vi gick till mitt rum och jag såg att jag hade fått ett medelande på twitter.

- Slka du inte kolla? Det kanske är viktigt? frågade Selena.

- Nä, jag har ingen lust att sitta vid datorn just nu.

- Då kollar jag då.

Åhnej. Hon får inte se medelandena, och jag kunde ju inte säga något eftersom hon skulle bli bitchig då. När hon inte är ute där en massa folk kan se henne, så vips, blir hon en bitch. (FÖRLÅT SELENAFANS!) Jag orkar inte bry mig längre. Hon gick bort till min laptop och klickade upp medelandet. Nu kommer det. Selenas ilska.

- Det var från Usher, sa hon. Det står att ni ska repa imorgon till konsären i Stratford, jo just det. Det var ju därför jag kom hit. Jag skulle fråga om jag kunde följa med dit? Jag kanske kan få vara din OLLG? sa hon och blinkade med ena ögat. Jag suckade.

- Du, Selena. Detta kommer inte fungera. Vi kan inte vara tillsammans, vi är på två helt olika ställen i 4 månader. Det förstår du väll själv att det inte kommer fungera. Förestan ska jag träffa några där..

- Jaha, sa hon bitchigt. Vilka då?

- Jenna... typ.

- Vem fan är Jenna?

- Hon är min bardomsbästis, och du ska inte hindra mig, för jag ska träffa henne. Hon ska vara min OLLG.

- VAFAN JUSTIN? Väljer du henne före mig får du fan skylla dig själv.

- Selena, det är över. Jag vill aldrig mer se dig,

- Justin... sa hon och hon fick tårar i ögonen. Jag är ledsen...

- Nej det är du inte? Du spelar bara.

- Jo, det gör jag, sa hon med sin bitchiga röst igen. Du vet att jag bara har utnyttjat dig, Justin? Du är som en lillebror för mig, inget mer. Jag sa att jag älskade dig och du gick på det!

- SELENA, GE DIG VAFAN? JAG. VILL. ALDRIG. MER. SE. DIG, sa jag och drog ut henne ur mitt rum och stängde dörren. Mitt liv är ett rent helvette.

Jennas perspektiv :

Jag kan inte fatta det? Varför säger han att han älskar mig när han är tillsammans med Selena Gomez? Jag hade inte varit inne på datorn ett innan, bara för att jag fick dataförbjud. Plus att det är sommarlov, så man får ju inte reda på skvaller genom skolan. Så nu när jag var inne så kollade jag på Selenas twittersida. Jag år, var, ett stort fan av henne. Tills jg såg bilderna på henne & Justin som ett fan hade skickat till henne. NÄR DOM KYSSTES! Jag blev jävligt arg, så jag tog en posters på Selena som jag hade på min vägg, och rev den i bitar. Sen loggade jag inte på twitter.

'Jag kan fatta att jag trode på din ord, din jävel. JAG HATAR DIG!'

Sen skrev jag ett medelande till Justin.

'Hey, du din.... Asså, du behöver ju inte ljuga för mig? Eller ljuga och ljuga, men säga saker du inte menar? FAN!'

Jag väntade lite, kollade hur mycket klockan var och den var redan 1. Elisia hade redan gått hem för en halvtimme sedan.

'Jenna? Vadå, jag förstår inte? Snälla prata med mig. Och vad -är det där du skrev? Är det mig det handlar om?

'Du vet mycket väl vad jag snackar om. Det är inte mig du älskar, det är SELENA! Jag kan inte fatta att jag trode på dig!?'

--

Tredje delen. :)

Puss.

ps. Lovisa kan inte skriva just nu, hon är bortrest!

- Haha, du ser sjukt rolig ut! sa jag och båda brast i skratt. Vi skrattade så tårarna rann, jag menar, Justin är ju en helt vanlig kille. Som jag iochförsig älskar.

Kan ni fatta att han kommer ihåg mig?

1. Jennas outfit 2. Justin&Jenna på sjukhuset, nyfödda.

Jennas perspektiv: Dagen innan Justin flyttade.

Telefonen ringde. Mamma gick och svarade, och kom efter en stund och sa att det var till mig.

- Ja? Det är Jenna.

- Heeeeej, Jenna! Det är jag.

- Justin? Hej!

- Mamma undrar om du vill komma över, vi ska äta spagetti och köttfärsås!

- Ska bara fråga.

- Okej.

- MAMMMMA? KAN JAG GÅ ÖVER TILL JUSTIN?

- Ja visst kan du det. Äter du där?

- Ja mamma.

- Okej, men gå över du!

- Tack.

- Justin jag kommer nu på en gång, hejdå, sa jag och la på.

En stund senare satt jag inne i Justins rum, på hans säng.

- Jenna. Jag kommer sakna dig!

- Justin, jag vill inte att du ska åka, du är min bästis.

- Jag vill inte heller åka, men detta är vad jag vill. Jag vill bli en stor popstjärna. Vi kommer träffas innan dess, det lovar jag.

Jag log, Justin är så himmla söt. Jag fick fjärilar i magen. Jag hade aldrig fått det för en kille innan, bara när jag åkte berg-och dalbana.

- Och vi kan skicka brev till varandra, utbrast han glatt.

- Vilken bra ide, sa jag och log.

- Jenna, jag älskar dig.

- Jag älskar dig också Justin.

Vi kramade om varandra, sedan gick allt så snabbt att jag inte riktigt hängde med. Dagen efter ringde Justin till mig, från sin mammas mobil, och satt att han är på väg till flygplatsen. Jag fick inte änns säga hejdå.

Fortfarande Jennas perspektiv : Nuet.

- Jenna, skrek Elisia. Kom och kollade vad jag hittade.

Jag gick fram till min bästavän som satt vid datorn och kollade runt.

Längst upp på sidan stod det : Justin Bieber på konsär i ATL, Stratford.

- OMB, Jenna vet du vad det betyder?

-  Nej, jag har ingen blekaste aning, sa jag sarkastisk, men log över tanken att få träffa Justin igen. På onsdag har det gått exakt 8år sedan vi träffades sist, när han lämnade mig. Han hade aldrig skickat ett brev, och jag hade väntat under dessa 8år av ett tecken på att fortfarande mins mig. Jag hade till och med skrivit på twitter till honom, men han hade inte svarat där heller. Jag antar att han inte kommer ihåg mig. Men om han träffar mig igen så kanske, kanske, han kommer ihåg mig.

- Vi ska dit, med vip-pass och allt. Biljetterna släpps redan inatt!

- Jag kan stanna uppe och beställa, men du kanske ska fråga dina föräldrar, jag vet ju redan att jag får för mina, det har dom sagt, sa jag.

- Jo, jag ringer mamma, hon är lättast att övertala! sa Elisia stolt och gick iväg.

Som om det var något att skryta om. Jag har varit bästa kompis med Justin Bieber, och DET var något att skryta om.

- Det gick bra, sa Elisia glatt.

- Vad bra, för biljetterna har precis släppts, och jag har redan beaställt, skrek jag. WWIHO, vi ska på Justin Biebers konsär. Nanana.

- Haha, Jenna lungna ner dig. Jag skrattade åt henne.

Jag satte mig vid datorn och loggade in på twitter. ''@justinbieber jag har saknat dig en massa. hoppas vi träffas på onsdag. då var det exakt 8år sedan vi skiljdes åt och nu kanske vi återförenas!'' skrev jag. Och som vanligt så får jag inget... Vänta? Någon har skickat ett medelande till mig på hotmail. ''@justinbieber följer nu dig på twitter.'' Ni ska bara veta hur glad jag blev! När jag kollade på twitter såg jag att han hade skrivt något... ''@jennaiiie, är det värkligen du? jag har letat ÖVERALLT efter dig. skicka ett medelande till mig om det värkligen är du!''

- Vad är det med dig? frågade Elisia och skrattade åt mig.

- H-han har.. skri-ivit till mig, stammade jag fram.

- Vem är han? frågade hon fundersamt och flyttade sig sakta mot datorn..

- Oh My Fucking Bieber, JUSTIN HAR SKRIVIT TILL MIG!

- Omg, omg, omg, ANDAS ELISIA, sa Elisia till sig själv.

- Haha, du ser sjukt rolig ut! sa jag och båda brast i skratt. Vi skrattade så tårarna rann, jag menar, Justin är ju en helt vanlig kille. Som jag iochförsig älskar.

Kan ni fatta att han kommer ihåg mig?

--

Ja, detta var då första delen, men det kommer mer, det kan ni ge er på!

Puss Ronja♥

Hejsan. Allt för dig ska handla om en 17årig tjej som heter Jenna. Hennes största idol är barndomsvännen Justin Bieber. För 17år sedan så var Jennas och Justins mammor bästa kompisar. Dom blev gravida ungefär samtidigt, och 9månader senara föddes Jenna och Justin. När Jenna blev lite äldre, insåg hon att hon tyckte om Justin riktigt mycket. Patricia (Pattie), Justins mamma, började lägga upp video på Justin när han sjöng. Några år senare ville Usher träffa honom, och han blev superkänd. Justin och hans mamma flyttade till Los Angels, bortifrån Jenna. Detta är hennes berättelse om hennes uppochnervända liv efter att Justin lämnat henne.